Ny rapport visar på lösningar för de vilda ryggradsdjuren

Ny rapport visar på lösningar för de vilda ryggradsdjuren. Populationsstorlekarna hos vilda ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – har i snitt gått ned med 73 procent mellan 1970 och 2022. Det visar nya Living Planet Report, som är WWFs återkommande rapport om jordens hälsotillstånd. Men det finns hopp – återhämtningen av bestånd hos tigrar och elefanter visar att det går att vända utvecklingen.

– Stora delar av de ekosystem som vi är beroende av håller på att gå förlorade. Ändå, eller kanske just därför, vill vi sätta fokus på hopp, som kraft för förändring. För så länge vi har hoppet kvar så kan vi hitta vägar framåt, säger Gustaf Lind. Han är generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.

Kraftig minskning

Rapporten visar att storleken på undersökta bestånd av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 73 procent på 52 år. Det är en ihållande nedgång sedan 1970, utan tecken på att avta på global nivå. Siffran i år är densamma som vid förra uppdateringen 2024, men nu har fler populationer och arter undersökts. Rapporten visar också att det är mindre problem i havet jämfört med på land och i sötvatten.

Den här nedgången sedan 1970 har direkta effekter på den biologiska mångfalden, som är viktig för oss på så många sätt. Den förser oss med mat, vatten och ren luft, men utgör även grund för exempelvis mediciner.

– Trenden är fortsatt negativ och allvarlig för biologisk mångfald, men det finns också många positiva trender bland alla tusentals populationer som ger oss hopp om att det går att vända utvecklingen. Tigrar, exempelvis, har ökat från 3 200 till omkring 5 700 individer. Det är ett bevis på vad vi kan göra med gemensamma insatser, säger Olle Forshed. Han är expert inom biologisk mångfald på WWF.

Living Planet Report (LPR) publiceras vartannat år i samarbete med Zoological Society of London. Rapporten utgår från Living Planet Index, som ger en bild av trenden för undersökta populationer av ryggradsdjuren och hur planetens tillstånd är, trycket på naturresurserna, förändringar i den biologiska mångfalden och i ekosystemen och hur vi människor påverkas av detta.

För att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald behövs inte bara kunskap och ekonomiska resurser – utan en omfattande samhällsomställning. Och det behövs hopp även här, som en drivkraft vid svåra utmaningar.

Orsaker och lösningar

De största drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald är bland annat förlust av livsmiljöer, överexploatering och klimatförändringar. Dessa drivs sedan i huvudsak av hur vi globalt producerar mat och energi. Samt hur vi hanterar och styr våra finansiella flöden. Dagens livsmedelssystem är den enskilt största orsaken till förlusten av biologisk mångfald. Om vi ska kunna vända trenderna för naturen behöver dessa system förändras i grunden.

– Ett exempel på en positiv förändring inom energisektorn är solenergi. Det är nu den billigaste källan till ny elproduktion i de flesta länder. Men trots detta går energiomställningen ännu inte tillräckligt snabbt, och framstegen varierar kraftigt mellan länder, säger Martin Wadmark, klimatexpert på WWF.

Finanssystemet kan spela en avgörande roll för att vända utvecklingen genom att styra kapital mot lösningar som stärker klimat och natur. För att nå dit behöver natur- och klimatrisker synliggöras och investeringarna i verksamheter som driver miljöförstöring minska. Under 2023 placerades endast 0,16 procent (220 miljarder dollar) i investeringar som skyddar eller återställer naturen.

Även matsystemet är i behov av snabba åtgärder. Hållbar handel och konsumtion, hälsosamma matvanor samt livsmedelsproduktion som tar hänsyn till klimat och natur är viktiga vägar framåt där företagen i livsmedelskedjan och särskilt dagligvaruhandeln har en viktig roll. Det går framåt för dessa aktörer med hållbarhetsarbetet,  men förändringen behöver accelerera.

Bara om det görs systemförändringar inom energi-, finans- och matsektorerna så kan länderna nå de mål de enats om inom FNs globala ramverk för biologisk mångfald och Parisavtalet.

– Höstens stora FN-möten, COP17 om biologisk mångfald och COP31 om klimat blir oerhört viktiga för att vända utvecklingen. Det krävs investeringar i naturen, stärkt politiskt ledarskap och samordnade insatser där alla behövs: från regeringar och företag till lokalsamhällen, urfolk och privatpersoner. Och det måste vara en rättvis och inkluderande omställning, säger Maria Schultz. Hon är biträdande generalsekreterare i WWF.

Sverige

Det finns inget Living Planet Index för Sverige. Men årets svenska sammanfattning av Living Planet Report ger en överblick av läget för landets biologiska mångfald. Den är baserad på en sammanställning som SLU Artdatabanken gjort åt WWF. Artdatabanken konstaterar att allt tyder på att Sverige misslyckas med att bevara den biologiska mångfalden och att framtiden är osäker för många arter och ekosystem.

Samtidigt finns exempel på att arter och ekosystem återhämtat sig. Detta till följd av naturvård eller mer omfattande förbättringar i miljön. Men insatserna behöver skalas upp.

– Nu vill vi att Sverige står upp för såväl globala åtaganden som EUs natur- och klimatlagstiftning och genomför dem fullt ut – genom ambitiösa handlingsplaner och konkreta åtgärder. Det behövs ökad finansiering för naturen och biologisk mångfald, som också måste integreras i alla sektorer, säger Åsa Ranung, policyexpert på WWF.

Några positiva exempel

Tigrar

Antalet vilda tigrar i världen ökade med över 70 % mellan 2010 och 2025 – en ökning från 3 200 till omkring 5 700 individer. Återhämtningen för tigern är ett bevis på vad som kan göras genom samordnade, långsiktiga satsningar och gemensamma insatser från regeringar, urfolk, lokalsamhällen, organisationer, finansiärer och andra samarbetspartner.

Afrikansk savannelefant

Trots att bestånden av afrikansk savannelefant minskar i stora delar av det område i södra Afrika där den finns och arten fortfarande är starkt hotad, finns det populationer i södra Afrika som på vissa platser ökar i antal. Länder i södra Afrika har gjort det möjligt för lokalsamhällen att få ett direkt inflytande över förvaltningen av elefanter genom lokalt förankrad naturresursförvaltning

Grön havssköldpadda

År 2025 blev den gröna havssköldpaddan den första havssköldpaddan någonsin som flyttades från kategorin ”starkt hotad” till ”livskraftig” på IUCNs rödlista. Återhämtningen är en fantastisk seger. Det är resultatet av 50 års samordnat arbete i ett åttiotal länder.

PS. Bilden i toppen på tigrar är från WWF.