Om kvoterna i Östersjön 2027

Om kvoterna i Östersjön 2027. ICES vetenskapliga rådgivning är det viktigaste underlaget för beslut om fisket i Östersjön. Rådgivningen idag utgår i huvudsak från enskilda fiskbestånd. Detta trots att det sen länge funnits en vilja att styra om rådgivningen till att vara ekosystembaserad. Lobbyorganisationen Baltic Waters är kritisk till att det inta har skett.

Att det inte skett är som jag ser det i huvudsak en konsekvens av att ingen egentligen vet vad som menas med det. Dessutom är det omöjligt om inte säl, skarvar och utsläpp av gödningsmedel och gifter tas med i beräkningarna. Också fisket påverkan på annat liv i havet bär i så fall inkluderas i bedömningarna. Allt de etta skulle förmodligen gör rådgivningsprocessen så komplex att det i praktiken blir ett omöjligt arbete. Konsekvensen av att ingen riktigt vet vad det innebär och att så många faktorer som vi inte vet så mycket om måst inkluderas gör att ingenting sker på området. Ingen vet helt enkelt hur det ska kunna göras. Det förefaller helt enkelt vara ett omöjligt uppdrag så alla berörda låtsas som om det regnar och inget hänmder.

Inför 2027 öppnar ICES rådgivning för kraftigt ökade fångster av bland annat strömming och skarpsill. EU-kommissionen föreslår samtidigt lägre uttag för flera bestånd och hänvisar bland annat till beståndens tillstånd, osäkerheter och behovet av långsiktig återuppbyggnad.

För sill i centrala Östersjön ligger ICES fångstintervall för 2027 på 211 363 till 324 914 ton. Kommissionen föreslår 143 860 ton. För strömmingen i Bottniska viken ligger ICES intervall på 80 767 till 90 391 ton, medan kommissionen föreslår 57 308 ton. För skarpsill föreslår ICES kraftigt höjda fångster.

Yrkesfiskets inställning

Det svenska yrkesfisket verkar positiva till förslaget från EU-kommissionen. Exempelvis säger Vi svenska Fiskare så hör om förslaget och ICES rådgivning:

– Vi ser nu att biomassan ligger på samma höga nivåer som i mitten på åttiotalet, vilket är ett resultat av de senaste årens försiktiga kvotsättning. Vi behöver nu fortsätta på den inslagna vägen och sätta kvoter som gör att beståndet fortsätter att öka. En stabil förvaltning skapar bättre förutsättningar för fisket att fortsätta bidra med svensk mat, arbetstillfällen och levande kustsamhällen, säger Mathias Ivarsson. Han är ordf. i VSF.

Även Östersjöfiskarnas ordförande André Nilsson verkar positiv:

– Vi skyddar fiskbestånden i Östersjön betydligt bättre genom att reglera nivån på de årliga fångstkvoterna som snart är uppe för förhandling och beslut inom EU. Östersjöfiskarnas producentorganisation anser att det fortsatt finns skäl att vara försiktig och återhållsam vid kvotsättningen. Lägre kvoter ger fisken möjlighet att bli äldre och större. Det bidrar till en mer naturlig storleksfördelning och skapar bättre balans i ekosystemet, eftersom stor sill äter spigg. Större fisk är dessutom lättare att filetera och efterfrågas av konsumenterna.

Kanske påverkar det också det danska fisket då ju de flesta som bedriver pelagiskt fiske i Östersjön under dansk flagg är svenska yrkesfiskare.

Läs mer:

• Positiv utveckling för fiskbestånden i Östersjön
• Flera kvoter i Östersjön föreslås höjas inför 2027
• Varför minskas inte sillkvoterna i Östersjön?
• ICES råd om fiskekvoter i Östersjön inför 2027

.