Nytt forskningslabb ska forska om sill
I en artikel i DN om sill (strömming) och ett nytt forskningslabb som byggts av lobbyorganisationen Baltic Waters och som fått namnet Baltic Waters Fish Laboratory (varför ett engelskt namn?) finns en del intressant information. Men där finns också direkta felaktigheter.
ytt forskningslabb ska forska om sill. I en artikel i DN om sill (strömming) och ett nytt forskningslabb som byggts av lobbyorganisationen Baltic Waters och som fått namnet Baltic Waters Fish Laboratory (varför ett engelskt namn?) finns en del intressant information. Men där finns också direkta felaktigheter.
Flera felaktigheter finns redan i ingressen där det står att ”det storskaliga industrifisket har lett till historiskt låga bestånd av sill och strömming i Östersjön”. För det först är sill och strömming samma sak. För det andra minskade sillbeståndet i Östersjön på 1970-talet och lite mindr i början av 1980-talet. Då fanns inget storskaligt industrifiske (fiske för fiskmjölsindustrin). Minskningen orsakades inte av nåt storskaligt industrifiske utan av ett ganska småskaligt industrifiske. Sen 1990-talet har sillbeståndet i Östersjön varit oförändrat.
I artikeln återkommer dock det felaktiga påståendet om industrifkset och minskningen av bbeståndet på grund av detta flera gånger. Men Henrik Svedäng som är en fiskerifientlig forskare medger att beståndet legat still sen 1980-talet. Han ser dock storleken på beståndet som kritisk och det fins förmodligen en viss sanning i det betsåndet. Kanske bord betsåndet öka till de nivåer det hade på på 1970-talet. Det innebär så att nivåerna ska sättas så låg tosm möjligt varje år. Det är också vad yrkesfisket vill ha. Så låga kvoter som det är möjligt att sätta utifrån den vetenskapliga rådgivningen. Denna uppfattning delas av forskaren Mikaela Bergenius som uttalar sig i artikeln.
Sillgenetik
Det ny labbet ska forska om östersjösillens genetik vilken är intressant då den skiljer sig den del från Nordsjö- och Skageraksillen. Det finns dessutom flera olika genetiskt åtskilda sillbestånd i Östersjön. Bland annat finns många olika vårlekande bestånd och flera olika höstlekande bestånd. Forskaren Leif Andersson som arbetar på det nya labbet är den ledande forskaren när det gäller österssjösillens genetik. Han intervjuas i artikeln och allt han säger är mycket intressant. Bland annat:
– Vi vet nu att det finns en betydligt större variation hos östersjösillen än man tidigare har trott. Det är en unik fisk med väldigt specifika anpassningar som är viktiga att bevara eftersom den är en nyckelart i Östersjöns ekosystem, säger Leif Andersson.
– Dessutom ser vi att fiskarna lever i mindre, lokala bestånd som kan skilja sig genetiskt från varandra. Det är otroligt viktig kunskap för att kunna förvalta fisken på ett hållbart sätt, tillägger han.
Läs mer:
- Dna-test för sill bäddar för en mer hållbar fiskeförvaltning
- Genetisk kartläggning av Östersjösill
- Sillens komplexa vandring och blandning i Västerhavet
- Sill är en guldgruva för genetiska studier av ekologisk anpassning
- Klimatet – orsak till problem med fiskbestånden i Östersjön
- Klimatförändringar bakom minskande lekbestånd av sill
Did you enjoy this article?
Recommend it — Standard Reader surfaces well-loved writing to more readers across the network.