Automatisering och kapitalism

Automatisering och kapitalism. I tidskriften Röda Rummet har Christina Gratorp skrivit en kritik av den teknikoptimism som visat sig inom vänstern genom böcker och teorier från Paul Mason (Postkapitalism), Nick Srnicek och Alex Williams (Inventing the Future), Aaron Bastani (Helautomatisk lyxkommunism) och Peter Frases. Hon menar att deras teorier bygger på en förenklad syn på teknik:

Grundtesen i böckerna är gemensam: att kapitalismen fjättrar tekniken. Borde det inte – frågar sig författarna – vara möjligt att under andra sociala former skörda automatiseringens produktiva kraft så att nästan ingen i framtiden skulle behöva arbeta

I texten som följer diskuterar jag hur denna fjättringstes – alltså teorin att kapitalismens produktionsvillkor står i vägen för teknikens sanna potential – bygger på en förenklad förståelse av teknik. Enligt fjättringstesen påverkar kapitalismens egendomsförhållanden främst hur teknik används och hur vinsterna fördelas, men bortser från hur teknik kan utvecklas och hur den fyller funktioner i relation till just det samhälle den utvecklas i.

Hennes argumenation är i korthet denna:

Historiska granskningar avslöjar här hur automatisering allt sedan den tidiga industrialismens dagar både intensifierat produktionen och byggt på dolt, underbetalt och obetalt arbete som inte synliggörs i varken automatiseringsdiskursen eller räknas in i automatiseringens effektivitetskalkyl. Medan produktionen intensifierats i en specifik fabrik eller på en specifik plats, har andra former av manuellt arbete både underbyggt och uppstått ur automatiseringsprocesser.

Ett avgörande element för att automatisering ska framstå som generellt tidssparande är möjligheten att förflytta manuellt arbete till de delar av produktionsprocessen där det är billigt eller till och med gratis och på så sätt verkar obetydligt i budgeten. Automatisering i dess nuvarande form är därmed tydligt bunden till ett kapitalistiskt produktionssätt, där tillgången på billig arbetskraft är ett resultat av kapitalistiska klassförhållanden, och där den resulterande automatiseringen både bygger på och reproducerar social klass.

Tveksam argumentation

Jag är ytterst tveksamt till denna argumentation utifrån mina erfarenheter av industriarbete samt systemtekniskt arbete och programmeringsarbete i IT-sektorn. Jag har både som mekanik, elektirker, programmerar och systemtekniker tagit del i och genomfört automatiseringsinsatser i bilindustrin, livsmedelsindurin, vatten- och avloppshantering, kollektivtrafik och elproduktion. Inte i något av dessa fall kan jag se att det lett till en ökning av prekärt arbete för att fortsätt producera bilar och bröd eller för att tillgodose behovet av rent vatten avloppsrening, el och en fungerande kollektivtrafik. Grastad visar inte heller på några exempel där detta skett utan hennes text är helt teoretisk.

Att antalet personer som arbetar inom prekära förhållanden ökat kraftigt i världen under samma period är dock något hon visar på och det beror enligt henne på ett ökat behov av metaller på grund av digitaliseringen av samhället. Men något orsaksamband mellan automatiseringen av industrin och denna ökning av prekär arbetsförhållanden kan hon inte visa. Ökningen av de prekära förhållandena kan lika gärna beror på en allt större befolkning och att allt fler länder blivit industrialiserade och därmed omfattas av kapitalismens logik. Faktum är att det är mycket troligare då dessa saker leder till ökad efterfrågan på metaller och livsmedel. Två områden där prekärt arbete är vanligt.

Belägg?

Jag menar att Grastad inte har belägg för påståendet att automatisering leder till en ökning av dåligt betalda och osäkra arbetsuppgifter i världen. Jag säger inte heller att det inte är så men anser nog att det är ett resultat av kapitalismen, befolkningsökningen och en allt mer utbredd industrialisering. Inte en följd av tekniken. Så länge kapitalet styr kommer det alltid att skapas prekära arbeten så att kapitalismen kan fungera och profitera på människors arbete. Men.

Samma automatiseringsteknik skulle mycket väl kunna användas för att skapa ett bättre samhälle om inte profitintresset styrde, det är kapitalismens ständiga behov av vinster som är problemet. Inte tekniken i sig. Jag kan inte se att automatisering i sig lett till nån ökning av det prekära arbetet vilket är själva huvudessensen i Gratorps resonemang. Utan den kopplingen faller i princip hela hennes argumentation.

Automatisering i verkligheten

Lås oss titta på den automatisering jag arbetat med. I bageriet installerade vi packningsmaskiner och industrirobotar för att betjäna packmaskinerna. Själva bakandet var sedan länge nästan helt automatiserat och sköttes av två personer. En som övervakade degblandarna och en som övervakade ugnen. Men packmaskiner och industrirobotar rationaliserades huvuddelen av packpersonalen bort. Personbehovet i bageriet minskade och det ersattes inte av nåt prekärt arbete nånstans.

Mjölet som används såväl som andra ingredienser produceras i huvudsak i Sverige genom olika automatiserade processer och den odlade spannmålen produceras i ett högmekaniserat jordbruk i Sverige, Europa och Nordamerika. Brödet säljs fortfarande i samma affärer i Sverige. Och där har automatisering lett till att kunderna tagit över en del av arbetet. Jag kan inte se att det ur utsugningsynpunkt förändrar nåt väsentligt. Något prekärt arbete har inte skapats på grund av automatiseringen. Och jobben som försvann var slitsamma arbeten med dåliga arbetsförhållanden och dålig arbetsmiljö. Det ledde inte till lägre löner i snitt utan till högre löner.

Allmänna nyttigheter

Vattenförsörjningen i Sverige är en nästan helt automatiserad process och styrs genom avancerad datasystem. Det är mycket få människor inblandade i själva produktionen och de som finns är i allmänhet är välbetald övervaknings och underhållspersonal. Några prekära arbeten har inte skapats av automatiseringen. Detsamma gäller avloppsreningsverken, kollektivtrafiken och elproduktionen. Det har ocksp inneburit högre löner i snitt.

Bilindustri

I bilindustrin ledde industrirobotar och automatisering till förre arbetsmiljön men samtidigt en mycket bättre arbetsmiljö. Det skapade ingen ökad efterfrågan på metaller. Men de tunga jobben som förstörde arbetares kroppar försvann och ersattes med övervakningsjobb så att industrin allt mer kom att likna processindustrin. Lönerna blev också högre. Det kvarvarande manuella arbetet handlar till stor del om montering vid löpande band.

Det är ett jobb som så länge jag känner till det präglats av företagens detaljplanering av arbetarnas arbete. Ingen förändring har därvidlag skett på grund av den moderna automatiseringen och datoriseringen, Men många arbeten med montering har även de tagit över av robotar. Det har också där blivit fler övervakningsjobb. Det manuella arbetet tenderar till att ha blivit mer justering av fel som uppstått vid robotarnas monteringsarbete.

Datorer och IT

Automatiseringen har också lett tilll uppkomsten av en mängd arbeten med datorsystem och program styr industrirobotar, automatiska maskiner och annat. Det har skapats en mängd kontorsarbeten på det sättet. Arbeten med högre löner. Den nuvarande automatiseringsvågen handlar till stor del om att automatisera denna typ av jobb. Sånt som programmering, bokföring, betalningar, bevakning av fakturor med mera. På vad sätt detta skulle leda till fler prekära skitjobb är lite oklart. Jag har svårt att se det, Att lärare fått lite förändrade arbetsuppgifter vilket Gratorp använder som argument mot automatisering är inget märkligt. Det är inte ett argument för att automatisering med nödvändighet kräver kapitalism. Inte heller handlar det om prekärt arbete.

Och ja, kapitalismen bygger på att skapa ny behov. Maskiner kan användas i det syftet. Men maskiner och automatisering kräver inte kapitalism så som jag ser det. Maskiner kan användas för att göra livet bättre för alla i system som inte är kapitalistiska. Jag tycker Christina Gratorp har mycket lite stöd i verkligheten för sin teori och sina påståenden. Om jag är överens med Williams, Srnicek och Bastianis tankegångar vet jag inte då jag än så länge bara nuddat vid Williams och Srniceks bok och inte läst Bastianis.

På Noden Forum finns ett försvar från Gratorp skrivet av httpster som på samma sätt som Gratorp är en rent teoretiskt baserad ståndpunkt. Jag gör alltid omvänd. Jag tittar på vad en förändring haft för reella konsekvenser i verkligheten och vad det betyder. Om en teori inte stämmer med verkligheten så förkastar jag den. Det betyder dock inte nödvändigtvis att jag har rätt. Men min slutsats av upplev automatisering stämmer inte mad Gratorps bild.

Läs mer (tre inlägg skrivna av httpster som jag publicerat här plus en länk till Noden)

• Helautomatisk lyxkommunism – Kapitalism och kommunism
• Helautomatisk lyxkommunism – det stundande överflödet
• Helautomatisk lyxkommunism – en möjlig politik
• Drömmen om automatiserad automatisering

PS. Bilden i toppen är ett konstverk av Vasilij Kandinskij.