Fisket förenar

Fisket förenar Norge, Danmark och Sverige. Norges Fiskarlag, Danmarks Fiskeriförening och Vi Svenska Fiskare står enade om att ett hållbart fiske även i framtiden ska ha en tydlig och långsiktig plats i de gemensamma havsområdena. Det är budskapet efter organisationernas skandinaviska toppmöte på Svalbard den 8–9 september.

De skandinaviska länderna delar havsområden, fiskbestånd och kustsamhällen, men också ett gemensamt ansvar för att utveckla ett långsiktigt hållbart och livskraftigt fiske. Vid det årliga skandinaviska toppmötet för fiskeriorganisationer samlades företrädare för de tre ländernas fiskeriorganisationer för att diskutera gemensamma utmaningar och vägar framåt.

Fiske är klimatsmart livsmedelsproduktion, värdeskapande, beredskap och en grund för levande kustsamhällen. Samtidigt ökar konkurrensen om havets utrymme genom naturskydd, havsbaserad vindkraft, stängda områden, klimat- och miljökrav, försvarsintressen och annan användning. Erfarenheterna från de tre länderna visar enligt fiskeriorgansiationerna att det behövs ett tätare skandinaviskt samarbete för att möta utvecklingen.

För organisationerna handlar fiskets ”license to operate” om näringens långsiktiga möjlighet och legitimitet att bedriva verksamhet – juridiskt, politiskt och med samhällets förtroende. Den bygger enligt dem på både ansvarstagande och acceptans. Fisket ska bidra till sitt samhällsuppdrag genom hållbart nyttjande, bättre dokumentation, teknikutveckling och öppen kunskapsdelning.

– Vi måste själva vara offensiva i arbetet med att säkra fiskets ”license to operate” och långsiktiga legitimitet. Det gör vi genom hållbart fiske, bättre dokumentation, ny teknik och genom att dela den kunskap som fiskarna bygger upp genom sin dagliga närvaro till havs, säger Jan Roger Lerbukt. Han är ordförande i Norges Fiskarlag.

Fiskarnas kunskap måste in tidigare

Fiskare är på havet året runt och följer förändringarna medan de sker. Deras observationer av bestånd, fångstmönster och ekosystem är ett viktigt komplement till vetenskapliga data. Organisationerna vill därför att fiskarnas kunskap tas till vara tidigare, mer systematiskt och med större tyngd i både forskning och förvaltning.

– Fiskarna är ute på havet året runt och ser förändringarna medan de sker. Deras kunskap får inte komma in först när besluten redan är på väg att fattas. Den måste användas tidigare och mer systematiskt tillsammans med forskningen, och fiskarna måste involveras när underlag och lösningar tas fram. Det är avgörande om vi ska säkra både starka fiskbestånd och ett livskraftigt fiske, säger Mathias Ivarsson. Han är ordförande i Vi Svenska Fiskare.

Förvaltningen behöver samtidigt i större utsträckning se ekosystemet som en helhet menar de tre fiskeriorganisationerna. Bestånden påverkar varandra genom bland annat predation, konkurrens och tillgång till föda. Ökad kunskap om samspelet mellan flera arter är nödvändig för en förvaltning som kan anpassas när bestånd och ekosystem förändras.

Förutom Mathias Ivarsson deltog även Johannes Claesson som företrädare för Vi Svenska Fiskare på mötet.

Läs också:

• Fiskeriene knytter oss sammen